Avestasamtalen 2024
Basindustrin - en förutsättning för svensk välfärd
Den 19 december 2024 samlades en bred publik i den unika miljön i Verket, Avestas gamla järnverksanläggning från 1870-talet, för att delta i årets Avestasamtal. Som arrangör bjöd Avesta kommun in politiker, näringslivsrepresentanter och experter för att diskutera industri, utbildning och teknologi i relation till både lokala och globala utmaningar. Med på bild: Näringslivschef Sofie Jutner, kommunstyrelsens ordförande Blerta Krenzi, kommundirektör Tobias Åsell, Avestasamtalens moderator Johan Eriksson, f.d. överstelöjtnant Joakim Paasikivi
Morgonen inleddes med lokal stolthet och framtidstro
Moderatorn Johan Eriksson, stolt Avestabo, öppnade dagen genom att välkomna deltagarna och dela berättelser om sin egen släkt och sin koppling till Avesta. Därefter tog kommundirektör Tobias Åsell, näringslivschef Sofie Jutner och kommunstyrelsens ordförande Blerta Krenzi vid för att belysa kommunens satsningar på utbildning. Karlfeldtgymnasiet lyftes fram som en nyckelspelare, där stora delar av eleverna får arbete direkt efter studenten, särskilt inom de industritekniska programmen. Två elever delade sina erfarenheter, vilket förstärkte den positiva bilden av Avestas satsning på kompetensutveckling.
Sveriges industri och energiomställning i centrum
Mikael Damberg från Sveriges riksdag beskrev industrins avgörande roll för landets ekonomi och framtid. Han betonade vikten av kompetensförsörjning och långsiktiga energilösningar, med en fördubbling av energibehovet som ett krav för den gröna omställningen. Paneldiskussioner med representanter från Svenska Kraftnät och Vattenfall fördjupade detta, med fokus på snabbare tillståndsprocesser och lokal förankring.
AI, folkbildning och framtidens samhälle
Maja Fjaestad, expert inom samhällspolitik och beredskap vid Centrum för hälsokriser, höll ett inspirerande och insiktsfullt föredrag om AI:s inflytande på samhället. Hon kopplade teknologiska framsteg till historiska exempel, där tekniken alltid varit en drivkraft för social förändring. Ett av hennes exempel var hur handeln med Kina möjliggjorde tillgången på papper, vilket i sin tur ledde till boktryckarkonstens framväxt och reformationen.
Fjaestad betonade att AI inte bara ska ses som en teknisk revolution utan som en möjlighet att stärka folkbildningen. Hon lyfte begreppet "algokrati", som innebär att tekniska felsteg i AI-system kan bygga in fördomar och påverka den enskilda individen negativt. Det är därför avgörande att samhället förstår hur AI fungerar och att tekniken används med ett kritiskt förhållningssätt.
Industrins roll i utbildningen och AI som framtidsverktyg
Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, gav ett framtidsinriktat perspektiv på hur utbildning behöver anpassas i en värld där AI blir allt mer närvarande. Han beskrev AI som ett verktyg som kan förstärka lärande och möjliggöra nya sätt att analysera och förstå komplexa problem. Han betonade att AI aldrig kommer att kunna konkurrera med människans empati och kreativitet, vilket gör dessa egenskaper ännu viktigare att utveckla.
Strannegård presenterade det unika konceptet "FREE" – fyra egenskaper som arbetsgivare söker hos framtidens talanger:
- Fakta och och forskningsbaserat tänkande,
- Reflexivitet och självkännedom,
- Empati och kulturell kompetens,
- Entreprenörskap och ansvarstagande.
Han påpekade att högkulturella uttryck som konst och litteratur spelar en avgörande roll för att utveckla människors förmåga till kritiskt tänkande och empati.
Industriarv och säkerhetsutmaningar
Joakim Paasikivi, f.d. överstelöjtnant vid svenska armén och säkerhetsexpert, levererade en tankeväckande presentation om Rysslands ambitioner och globala säkerhetsutmaningar. Han beskrev sig lite humoristiskt som en "eländesforskare" och målade upp en mörk men realistisk bild av en värld där Ryssland söker multipolär maktbalans och betraktar Nato som ett hot.
Paasikivi betonade att situationen idag kan vara farligare än under andra världskriget, trots att Nato ökar säkerheten för Sverige. Han varnade för att vi ofta misslyckas med att lyfta blicken och se helheten, och att det är nödvändigt att hitta nya samarbetsvägar både lokalt och regionalt
Han påminde om vikten av mod, ansvarstagande och handlingskraft för att möta framtidens utmaningar. Paasikivi lyfte också fram hur viktig digital infrastruktur blivit i dagens samhälle men betonade också Avestas strategiska roll genom järnvägen i Krylbo.
På en mer filosofisk ton uppmanade han publiken att tänka på individens roll i ett större sammanhang. Han menade att en livskraftig industri och framåtanda är avgörande, och att den enskilt viktigaste insatsen är att varje individ går till jobbet med driv och engagemang. Något som gjort skillnad i Ukraina.
Avslutning med blick mot framtiden
Dagen avrundades av Helena Höij, landshövding i Dalarna, som betonade Dalarnas rika kultur och tradition samt behovet av bättre infrastruktursatsningar. Hon knöt an till samtalets tema genom att citera Paasikivi och uppmana till fortsatt mod och handlingskraft.
Årets Avestasamtal i Verket blev en lyckad dag med framtidens industri, teknologiska möjligheter och lokalt ansvarstagande i fokus. Deltagarna lämnade med en känsla av hopp och engagemang för Avestas utveckling och Sveriges roll i en global värld.